Vildhjerta

Ska livet gå åt till att längta efter något annat? Det känns som att stor del av mitt liv har gjort det. Att det har gått ut på att hålla ut och bara tänka "men snart så kommer jag slippa det här, snart kommer det bli bättre, snart kommer jag inte behöva lida", men lidandet kommer alltid tillbaka. Det känns ibland som att jag inte kan klara av det mer. Jag vet att jag inte alltid har mått såhär men det är svårt att komma ihåg och att ta på allvar och att KÄNNA det. Även om jag vet det. Det känns hopplöst. Det känns meningslöst. Jag vill inte vara där jag är, jag vill inte göra det jag gör. Det är sällan jag vill göra det jag gör. Vad är det för fel på mig??? Depression.